Nu har det gått en vecka sedan talgoxeungarna flög ut ur boet. Ibland kommer de tillbaka på en snabbvisit. Här skymtar en av dom mellan löven bakom plommonträdet…
…samtidigt glimmrar det till i kvällssolen – kådan droppar från det gamla trädet…
Grannens blåmesungar kommer också förbi. De sätter sig en liten stund i tuijan och övar på sin sång…
Fjärilarna har varit många hittills i år. Här är en av alla tistelfjärilar som kommit på besök…
…. och detta är en nässelfjäril….
….en sorgmantel….
…och en amiralfjäril
Löjtnantshjärtat blommar än…
…och minglar bra med flocknävan….
….och en vacker akleja!
Nepetan får besök av många insekter – bl.a. nyckelpigor, fjärilar, bin och blomflugor.
Några av rosorna har redan börjat blomma. Här är den norska Hurdal. Härdig och storväxt, full av rosa blommor och fantastiska knoppar som är håriga, klibbiga och doftar koda…
Henry Hudson är en av alla härdiga kanadensare….
….. likaså Martin Frobisher
Rosenbräckan är en liten skuggtålig favorit – passar bra som kantväxt
I år har jag låtit prästkragarna växa lite som de vill…
… här tillsammans med lila, självsådd akleja
Trädgården är omgiven av fågelsång. En som sjunger närapå oavbrutet är sävsångaren. Vi tror att den har ett bo i ett stort buskage strax utanför vår tomt
Den sätter sig gärna högt upp i en buske eller ett litet träd och sjunger sin trudelutt – oavbrutet!
Så helt plötsligt far den upp och fladdrar runt, som i exstas och sjunger ännu mer…
Högt ovanför oss flyger en fiskgjuse – med en fisk i klorna!
Nelson tar det hela med ro, för skönast av allt är ju att bara njuta!
*
© Bilder och texter är mina om inget annat anges!
© Ilse-Marie Rautio
