Septembermorgon

Poesi av Eduard Mörike

SEPTEMBERMORGEN

(1827, Erstdruck 1828)

Im Nebel ruhet noch die Welt,
Noch träumen Wald und Wiesen:
Bald siehst du, wenn der Schleier fällt,
Den blauen Himmel unverstellt,
Herbstkräftig die gedämpfte Welt
In warmem Golde fließen.

-Eduard Mörike

〰️〰️〰️〰️〰️〰️〰️〰️〰️〰️〰️〰️

(In English)
The world is still at rest in the mist, woods and meadows are still dreaming. Soon when the veil falls, you will see the blue sky unconcealed, the quietened world in its autumnal vigour, awash in warm gold.

-Eduard Mörike

Dimman ligger så tät att en häger som flyger ovanför mig knappt är synlig.

Överallt syns spindelväven – som alltid finns där, men som annars så sällan syns.

Naturens mästerverk!

De brinnande höstfärgerna börjar redan synas.

Till sist bryter solen sakta igenom…

Jo, det finns en blå himmel bakom dimmorna!

Nelson följer med ned till sjön för att njuta av stillheten.

Färgerna blir klarare, solen värmer igen. Det blir en fin sensommardag – i början på september!

*
© Bilder och texter är mina om inget annat anges!
© Ilse-Marie Rautio
Mer bilder på Instagram @ilsemarie1

Annonser

Under äppelträdet / Under the appel tree

Lata sommardagar i skuggan under äppelträdet – ofta har jag kameran till hands. Insekter, fjärilar, fåglar, blommorna och ljuset som glimrar – det finns så mycket vackert att fota i trädgården!

/Lazy summer days in the shade under the appel tree – I often have my camera near by. Insects, butterflies, flowers and the sunlight that glimmers – there’s so much beauty in a garden!/

En otroligt tunn blågrön trollslända kommer på besök – så extremt tunn att den var svår att fota. Den tillhör förmodligen familjen dammtrollsländor.

/An unbelievable thin dragonfly – so thin it was almost impossible to catch./

Den engelska rosen William Morris – fryser ned varje vinter, men har hittills lyckats komma igen varje sommar. En stolt och stark skönhet!

/A proud and strong English beauty – William Morris. Freezes down every winter but always rise again./

En annan överlevare är Madame Plantier. I år blommar och doftar den alldeles extra mycket.

/Another survivor – Madam Plantier – totally covered with roses and sweet fragrance this year./

En djupdykning ned i Madame Plantier!

/A deep dive into Madam Plantier./

Den svenska rosen Balder är nästan självlysande i solen.

/The Swedish rose Balder sparkles in the sun./

Rosor och lavendel – en väldoftande kombination! Rosen heter Viking.

/Roses and lavender – a sweet fragranced combination. A Swedish rose Viking./

Fjärilar kommer ofta på besök denna varma sommar – men det är inte lätt att hinna med att fota – inte heller att veta namnet på dem alla…

/So many butterflies this warm summer. Not easy to catch them all./

Luktgräsfjärilar

Skördetid…. men måste erkänna att de röda vinbären inte finns i vår trädgård. Men, de är så vackra att de får vara med ändå!

/Harvest time… but I must admit the red currents are not from our garden. But, they are so beautiful they still have to be here!/

Nelson njuter han med.

*
© Bilder och texter är mina om inget annat anges!
© Ilse-Marie Rautio
Mer bilder på Instagram @ilsemarie1

Cykelutflykt till Angarn

På fredagsmorgonen trotsade vi modigt alla naturlagar och cyklade genom rondellerna vid Rosenkälla för att komma in på vägen mot Angarn. Först som sist en titt på kyrkan från 1200-talet.

Framme vid Angarnsjöängarna började vi sakta vandra slingan som går runt sjöängarna. Härlig natur, hur mycket fjärilar som helst – och så alla fåglar!

Ängspärlemofjäril

Det var inte lätt att fota fjärilarna – de fladdrade oavbrutet runt, runt och stannade sällan upp. Men, några få gånger lyckades vi…

Citronfjäril

Rapsfjäril

En glimrande liten guldvinge

Kamgräsfjäril

Med jämna mellanrum gick vi genom kohagar. Kossorna var nyfikna, men lugna.

Vacker blåklint i en hage

Vi kom snart lite närmare vattnet där det fanns grågås och andra sjöfåglar. Plötsligt kom en ensam sångsvan farande och försökte ilsket jaga bort alla andra sjöfåglar…

Över vattnet flög en tofsvipa – och därunder skymtade vi en ensam liten unge…

Ser du ungen?

En fiskgjuse jagade över oss.

Vi vandrade vidare och en törnskata (hane) visade vägen.

Vackra vyer följde oss.

En hel äng överväxt med baldersbrå.

I förgrunden – en ung stenskvätta!

Under vandringen lyckades jag både trampa i färsk koskit och bli ”stucken” av en broms – men det var det värt!

När vi går över en lång spång ser vi buskskvättor på håll…

En kråka är också en fågel – och den gör oss sällskap (tillsammans med alla grågåsar) under en fikapaus.

En ung stenskvätta tycker att man likaväl kan sitta på en stubbe som en sten.

Så cyklade vi hem igen efter en härlig dag – nu i nedförsbacke och medvind.

Vi överlevde t.o.m. (med nöd o näppe) Rosenkällarondellerna på cykel i rusningstrafik en fredagseftermiddag! Jodå, vi hade hjälm på oss båda två! 😂✌🚴‍♀️🚴‍♀️

*
© Bilder och texter är mina om inget annat anges!
© Ilse-Marie Rautio
Mer bilder på Instagram @ilsemarie1

Trädgården i närbild / The garden up close

I går tog jag fram macroobjektivet igen, det var ett tag sedan sist. Plötsligt mindes jag hur mycket jag älskar det och hur spännande det är att fota macro – en ny värld öppnas upp och man ser sådant man aldrig tidigare sett.

/Yesterday I decided to try my macro lens again. Suddenly I realised once again how fun it is and how much I love it. It makes you see things you never seen or noticed before. A new world opens up./

Jag började med spirean Little Princess – när jag upptäckte hur mycket insekter den drog till sig!

/I started with the bush Little Princess – as I saw all the insects upon it./

Plötsligt så mindes jag också hur många bilder man måste ta av vilken insekt som helst innan man lyckas få en hyffsad skarp bild av den – om man har tur.

/Suddenly I also remembered how many pics you have to take of any kind of insect until you get a decent sharp pic – if you are lucky!/

Ofta ser man sådant man inte alls räknat med eller var ute efter från början. Här var det de vackra färgerna på Rose de Reschts blad jag blev intresserad av – så plötsligt upptäckte jag en liten lysande insekt.

/Often you see things you didn’t noticed from the start. This time it started with the colourful leaves of a Rose de Rescht and then suddenly I noticed the tiny luminous insect upon it./

Närmare och närmare….

/Closer and closer…./

De svarta och röda vinbären ställde också upp som fotomodeller.

Något av det vackraste jag vet är det djup och de speglingar som ofta blir resultatet av macrofotografering.

/The black and red current plants was willing to get their portraits taken.

One thing I especially love with macro photography is that special depth of fields and ”bling” possible to create with this kind of photography./

Alunroten Caramel i närbild.

/Heuchera Caramel up close./

En ny näva med underbara färger.

/A new Geranium with lovely colours. /

Nya blomskott i närbild.

/New tiny blooms in close up./

En grekisk vädd får besök.

/A knautia macedonica/

*
© Bilder och texter är mina om inget annat anges!
© Ilse-Marie Rautio
Mer bilder på Instagram @ilsemarie1

Bland trollsländor och solstrålar

Tillbaka i koloniträdgården – nu har trollsländorna börjat komma på besök. Hitills i år har nästan alla varit blå…

Bred trollslända –

En ovanligt bred trollslända med blå eller gul bakkropp. Idag dök den plötsligt upp – har aldrig sett den förut i trädgården. Denna med en ljusblå kropp är (vad jag förstår efter att ha googlat) en relativt ung hane. Den hade ett högt, nästan metalliskt, surrande. Hann precis hämta kameran och ta ett par bilder – så var den borta.

Blå Flicktrollslända – har synts till flera gånger i trädgården. Tunn och lysande blå.

Blågrön Mosaiktrollslända – riktigt vacker på nära håll!

Torkan syns i trädgården, trots extra vattning, men visst blommar det ändå.

Två små favoriter är gillenia (trebladsspira) 👇

…och rosenbräckan, med sina söta små blommor! ☝️👇

Några löjtnantshjärtan lyser än i kvällssolen…

…likaså de sista förjätmigej blommorna.

En annan tidig favorit är rosen Hurdal. Blommorna är vackert rosa och doftar gott – men allra finast är knopparna – som faktiskt doftar starkt av kåda och är lite klibbiga. Mycket härdig och storväxt.

I trädgården har jag planterat ett par blåbärsplantor. De är nu inne på tredje året – och det ser ut att bli rekordskörd – om de fortsätter att växa vill säga. Hur som helst är höstfärgerna underbara.

Man behöver inte gå långt utanför trädgården för att hitta det vi numera kalla ”ogräs” – men visst är det vackert det med!?

I skogen vid sjön växer vackra vilda rosor…

….och midsommarblomster – som nog hinner blomma över före midsommar.

Skimrande små trädplantor som försöker få fäste invid sjön.

*
© Bilder och texter är mina om inget annat anges!
© Ilse-Marie Rautio
Mer bilder på Instagram @ilsemarie1

Vårvandring på Österlen – 2

Den första bloggposten från Österlen handlade om djur och fåglar, nu kommer fortsättningen – om växter, små kryp o mer bilder på den vackra naturen….

Kan man börja med något annat än de fantastiskt vackra solgula rapsfälten som alltid lyser mot en klarblå himmel?

En syn man inte glömmer!

På väldigt många ställen fanns också dessa träd vars stora rosa blommor var som vackrast just nu – i mitten på maj. Detta fantastiska exemplar fanns i Bollerup – precis där vi bodde.

Murgröna växte ofta uppför trädstammarna.

Första dagen startade vi med en liten promenad i Sträntemölla naturreservat. Fåglarna sjöng och solen lyste ned mellan skogens höga träd. Det var helt magiskt!

Vi fortsatte från Rörums kyrka (som syns bakom äppelträden) med en vandring på Skåneleden. Målet var Stenshuvud och slutligen Kivik.

Mellan hägg och syren – allt blommade för fullt! Vilka ljuvliga dofter!

Längst med vägen såg vi många olika växter och blommor.

Fältsippor – vackra även överblommade!

Gulsippor

Sankt Pers Nycklar

Buskstjärnblommor

Vi vandrade genom skog och längst vägar – överallt lyste blommorna, gräset och de nya löven – aldrig så gröna och färgsprakande som nu!

Framme vid Kivik blommade äppelträden så vackert och väldoftande.

Nästa dag startade vi med Brösarps backar – där gullvivan blommade på backarna.

Mandelblom

Efter Brösarps backar vandrade vi Skåneleden mot Haväng. Naturen var sagolik.

Rödblära

Liljekonvalj

Vägen tillbaka gick på Backaleden – backe upp och backe ned – med fantastisk utsikt och vackra små växter.

En liten vild näva.

Färgranna små blad slår ut!

På stranden vid Ale stenar / Kåseberga växte strandkål.

Vackra snäckskal

Oxtunga

…och mitt i sanden vid Hagestads naturreservat växte viol.

Kopparödlorna dök upp lite varstans….

…likaså aurorafjärilar och trollsländor….

Humleblomster och en vild och vacker apel såg vi på vår vandring i Fyledalen….

Ramslöken växte i skogsbrynens skugga – på vissa ställen bredde den ut sig över väldigt stora områden.

Färgranna vyer på vägarna i Fyledalen. Vi vandrade till Rödinge och tillbaka genom dalen….

Rosa kastanj och Magnolia blommade i trädgårdarna.

Sista dagen hittade vi fram till en liten badplats vid Sövdesjön. Det blev givetvis ett dopp – precis innan några mörka åskmoln drog in!

Nästa bloggpost kommer att handla om Österlens alla sevärdheter – och ännu mer natur!

*
© Bilder och texter är mina om inget annat anges!
© Ilse-Marie Rautio
Mer bilder på Instagram @ilsemarie1

Sol, regn och knoppar som brister…

Helgen började med solsken och födelsedagskalas för vår finaste Nelson – 14 år idag – den 28 april 2018!

På morgonpromenaden såg vi både den första ängspiplärkan och den första svartvita flugsnapparen för året….

…. och i gräset glittrade små, små förvildade vårstjärnor (på rymmen från någon trädgård)…

Lite senare på dagen fick jag plötsligt syn på ett litet rådjur som låg och vilade i skogen.

Hon låg helt stilla och verkade obekymrad över att jag smög omkring och fotade.

I skogen är vitsipporna nu på väg att ta över, men några blåsippor blommar än.

Nästa morgon regnar det när fasantuppen tar sin promenad förbi stugan.

Överallt faller glittrande regndroppar från grenar med knoppar som precis är på väg att brista.

I huvudet hör jag givetvis den klassiska Karin Boye dikten….

Here you will find Karin Boyes well known poem in english!

Ja visst gör det ont

Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer och det som stänger.

Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider –
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra –
svårt att vilja stanna
och vilja falla.

Då, när det är värst och inget hjälper,
Brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden –
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit
som skapar världen.

En regnpromenad kan vara både väldigt väldigt vacker – och en stillsam stund för eftertanke….

Jag får sällskap av en koltrast som mediterar en stund på stigen framför mig.

Så brister äntligen knopparna och grönskan och färgerna exploderar!

*

© Bilder och texter är mina om inget annat anges!
© Ilse-Marie Rautio
Mer bilder på Instagram @ilsemarie1