En av våra bästa vänner – humlan!Flugsnapparen är tillbaka En bofinkhane uppvaktar ivrigt sin utvalda Svarthättan ser som vanligt lite missnöjd ut 😒Vitsippor, Vitsippor, Vitsippor Skönheten finns överallt
Poesi av Karin Boye … slutet på dikten Jag vill möta…..
”….Jag har sett de torra fröna gro till slut. Jag har sett det ljusa gröna vecklas ut.
Mäktigt är det späda livet mer än järn, fram ur jordens hjärta drivet utan värn.
Våren gryr i vinterns trakter, där jag frös. Jag vill möta livets makter vapenlös.”
– Karin Boye
Vackra lysande vårfärgerStenskvättorna har anläntStjärtmesen samlar oförtrutet sitt bomaterial – det behövs 2-300 fjädrar till ett bo! En vacker grönfink har hittat ett perfekt ”gömställe ” 💚Skäggdoppingen håller ordning på sin omgivning!Lövsångaren har också kommit och livnär sig bland annat på pollen Våra hårt arbetande blåmesföräldrar som hittat ett bo i trädgården. Vi hoppas att allt går väl 💙💛
Vem blir inte glad av att se vårens första Sädesärla?!Fåglarna sjunger som aldrig förr och sätter sig gärna högt upp i träd för att höras… precis som denna bofink…Trädpiplärka sjunger i toppen av en tall!T.o.m. den pyttelilla gärdsmygen – som vanligtvis håller till nära marken i snår och buskar – sätter sig högt upp och sjunger sin helt fantastiska sång! Här samlar Stjärtmesen fjädrar till sitt bo, och det behövs många! Citat: ”Inuti fodras med stora mängder fjädrar. Två till tre tusen sådana kan finnas i ett bo. Både hannen och honan deltar i bobyggandet.”Här har ett entite-par hittat ett perfekt bo – med två ingångar…. EntitanKråkor och skator samlar också material till sina bon….En Rödhake njuter av vårsolen och sjunger sina vackraste sångerEn häger sitter och mediterar på sin favoritplatsStare i sin vackraste vårdräkt Med ögon känsliga för grönt 💚Just nu…. när blåsippor och vitsippor växer sida vid sida! 🌿
På besök i kolonistugan – frostigt och iskallt – men som vanligt blev det flera fina naturupplevelser. Vinterfåglarna förgyllde dagen! Några steglitsar sjöng så vackert och lyste ikapp med decembersolen!Frusna små blåmesar blev glada för några talgbollar! En grönfink sparade på energin i kylan – satt stilla på en trädgren!En koltrasthona festade på rönnbären!Gulsparvar sökte mat bland bär och frön. GulsparvarEn domherre försökte sig på några rönnbär.Grönsiskorna är också här igen! Denna lilla krabat badade i ett dike och festade på alkottar tillsammans med sina kompisar.
Höstens färger försvinner snabbt nu – men än finns minnena kvar! Här har jag samlat några av mina egna vackraste och mest färggranna oktoberminnen…..Även en golfbana blir extra vacker i höstskrudSolen stiger och daggdropparna skimrar….Spindelväven gnistrar bland gräs och buskarUtsikt mot Ullnasjön från golfbanan Magiskt himmel och utsikt från stugan en tidig oktobermorgonEklöven vid sjön glöder i solenDen första flocken sidensvansar kommer plötsligt flygande och sätter sig bland de höströda rönnbärenEn köttbullerund gärdsmyg slår sig ned i en liten buske och lyser ikapp med morgonsolen Blåmesen kommer på besök i trädgården En sista glödande oktobermorgon att minnas…..
Poesi – Poem by Mark Strand
Lines for Winter
Tell yourself as it gets cold and gray falls from the air that you will go on walking, hearing the same tune no matter where you find yourself— inside the dome of dark or under the cracking white of the moon’s gaze in a valley of snow. Tonight as it gets cold tell yourself what you know which is nothing but the tune your bones play as you keep going. And you will be able for once to lie down under the small fire of winter stars. And if it happens that you cannot go on or turn back and you find yourself where you will be at the end, tell yourself in that final flowing of cold through your limbs that you love what you are.
Bland det bästa jag vet är att ta med kameran ut en solig höstmorgon – bland spindelväv och daggdroppar… Naturens diamanter Spindelväven finns överallt. Med daggdroppar och solsken så blir de plötsligt synliga!Daggvåta grässtrån som glittrarHöstastrar Har man tur kan man få syn på några småfåglar också. Här en extra söt och näpen stjärtmes……och en entita 💙Plötsligt kvittrar det överallt och flera stjärtmesar, blåmesar och entitor flyger runt bland grenarna. En upplevelse! I skogen ser jag en Mindre Hackspett – ovanlig och extra rolig att få syn på! Strax efter soluppgången vid Ullnasjön
Blåhaken, som häckar i norra Sverige, påbörjar sin långa resa söderut (mot afrika/asien) i månadsskiftet augusti/september. I år hade jag tur – den mellanlandade i vår koloniträdgård precis när jag råkade vara där! Fågelungarna börjar växa till sig. Här är en ung gröngöling som klamrar sig fast i en trädgrenSädesärlan får ofta två kullar under sommaren. Här är en nyutflygen unge som kom och satte sig på en sten alldeles bredvid mig vid sjön. Den flyttar också söderut snart, men än kan man få syn på den! Höstblommorna börjar lysa upp rabatterna Svärhättan är kvar i Sverige till september/oktober då den flyttar söderut. Vissa rödhakar stannar medan andra flyttar. Oavsett hur denna lilla ”boll” har tänkt att göra så är den ännu kvar här och letar mask och insekter i trädgårdenBenveden lyser höströd – här tillsammans med en vacker nävaTräden har precis börjat skifta i gyllene höstfärgerNötväckan kan se ganska grå och färglös ut när den klättrar upp o ned för trädstammarna – men hanen har så här vackra färger på undersidan av stjärten! Ekorren tittar fram mellan grenarna vid sjön….….och ett rådjur spanar i det höga gräset Ullnasjön
Småfåglar är inte alltid så lätta att fotografera i naturen. De flesta är både snabba och väldigt rädda för kameror – de tror säkert att kameran är en rovfågel! Men, sädesärlan är ett litet undantag. Den är social och nyfiken och sitter gärna still ett ögonblick – spanar och filosoferar, och ibland tittar den t.o.m. tillbaka. Det finns fler ”spanare” bland småfåglarna – en av dom är buskskvättan. Den sitter gärna högst upp på ett grässtrå, en stolpe eller på en buske och spanar ut över det öppna landskapet.Här hänger sig en liten buskskvätta kvar på toppen av gullriset trots att det blåser rejält!En annan naturlig ”spanare” är törnskatan. Även den väljer gärna en buske, ett träd eller en stolpe att spana ifrån. Citat från Wikipedia: ”Dess beteende då den sitter på den högsta möjliga utsiktspunkten och därifrån håller utkik efter byte är påfallande. Blixtsnabbt flyger den till marken, hämtar ett byte och far tillbaka till utgångspunkten. Genom att den spetsar sitt byte på törnen och taggar, i nödfall även på taggtråd, skaffar den förråd för dåliga dagar.”En som radikalt ändrar sitt beteende under sommaren är sävsångaren. I början av sommaren sitter den gärna väl synligt på små buskar och sjunger sin mycket speciella sång – oavbrutet. På sensommaren, när ungarna flygit ut, gömmer den sig ofta i vassen istället. Har man tur tittar den ibland snabbt fram mellan stråna.Sen har vi alla de småfåglar som älskar att gömma sig och, i bästa fall, leka tittut. Här är en liten törnsångare…..….och här en trädgårdssångare (ny bekantskap för mig) som försiktigt tittar fram mellan grenarna någon sekund.Här är en liten rödhakeunge. Snabbt tittar den fram och lika snabbt är den borta!
En av Sveries minsta ”smygare” är förstås gärdsmygen. De jag har stött på vill definitivt inte vara med på bild – precis som denna! Den såg ut att vara morgontrött och orkade inte flyga bort och gömma sig. Däremot vägrade den definitivt att titta in i kameran 😥Ja, att fota småfåglar ute i naturen är i mångt och mycket att chansa. Man knäpper och knäpper och hoppas på det bästa. Ser man något som ser ut som en fågel så är det lika bra att fota. För, ibland kan det vara en helt ny art, ibland bara ett skrumpnat löv 😉🍂Till sist några småfåglar som finns överallt just nu, men likaväl är snabba – pilfinkarna! Utsikt över Ullnasjön 💙
Visst blir man lite lycklig när det plötsligt dyker upp en fågel man aldrig sett förut, precis inpå knuten, och precis när man råkar ha kameran till hands….Här är min nya kompis – Mindre Hackspett En gammal bekant som hälsar på flera gånger varje sommar är däremot den svartvita flugsnapparen. I år har den t.o.m. huserat i holken på knuten. Ungarna är numera utflugna, men idag kom den tillbaka och hälsade på och satte sig i ”fotoateljen” – på vår hörnstolpe!Så, lite senare, kom flugsnapparen och hälsar på igen, nu med en av ungarna 💙Strax utanför tomten vandrar också en fasantupp förbi med jämna mellanrum. En gammal bekant den med! På kvällspromenaden möter vi en liten Rödhakeunge som ännu inte fått sin röda färg.En liten bit bort, i landskapet mellan golfbanan och sjön, håller min favorit till – buskskvättan. Liten och tuff, och den sätter sig gärna och spanar högt upp i en buske. Ja, var ska buskskvättan vara om inte i busken 😊Buskskvättan!Tittar man riktigt noga in i buskarna, och lyssnar, så kan man också få syn på ärtsångaren. Här blir en liten unge matad!Ärtsångaren
Vissa fåglar gör mig extra lycklig – stjärtmesen är en sådan! Jag har bara sett den ett par gånger tidigare – på långt håll, och aldrig lyckats fånga den på bild – förrän nu!
Snabbt, som ett par små snöbollar, kommer de farande – zirr, zirr, zirr… och så plötsligt stannar en av dem till några sekunder…En annan liten fågel som gör mig extra lycklig är buskskvättan. Liten, söt och självsäker. Den här var uppe tidigt på morgonen och visade snällt upp sig för fotografen – mig 🙂Här gömmer sig en skönsjungande näktergal i vårens vackraste hägg! En sävsparv sjunger i vassen vid sjönSävsångaren är också liten o pigg och sjunger sin fantastiska sång om och om igenKärrsångaren är en annan liten skönsångare. Så här kan man läsa om deras speciella sång: ”Kärrsångaren hör till de verkliga mästarsångarna. Sången är en kaskad av härmningar av andra fåglars läten. Man har noterat ljud från 99 europeiska fågelarter och 113 afrikanska arter i kärrsångarens repertoar, plus imitationer av mänskliga mekaniska ljud.” Läs mer här – och lyssna!
Tidig morgon…. ett rådjur galopperar över golfbanan, en häger flyger över mig, och i varje holk och håla i skogen ser man starungar som tittar ut ur sina bon och vill ha mer mat… naturen är redan klarvaken…….kottarna lyser röda i morgonsolen….….och sjön ligger spegelblank…
I skymningen ser vi den plötsligt jaga över ängarna strax utanför kolonistugan…. ….HORNUGGLAN!
Så här kan man läsa om hornugglan på Fågeln.se: ”Medelstor uggla 30-35 cm med ett vingspann på ca 1 meter. Långa örontofsar som kan riktas uppåt….I skymning och gryning är hornugglan aktiv då man kan få se den jaga över öppna odlingslandskap där det finns närliggande skogsdungar och myrmarker. När den jagar flyger den bara någon meter över marken och knäpper med näbben för att skrämma upp bytet som den lokaliserar med hörseln. Dagtid sitter hornugglan ofta gömd i ett träd i skogen där den kan göra sig smal och svår att upptäcka om den oroas. ”
Ibland sätter den sig på en stolpe eller en gren. Emellanåt vänder den ned huvudet när den ser att jag försöker fota den (på långt håll). Det är som om den tänker – om JAG inte ser dig, så ser inte du mig 🙃Här kan man se båda ”hornen” – örontofsarna, men när den jagar är de svåra att se.
Ögonblick / Moments 