Månadsarkiv: januari 2018

En iskall januaridag

Solen stiger, men nattens kyla stannar kvar – och småfåglarna gör vad de kan för att hålla värmen och få tillräckligt med föda.

Jag läser i Forskning & Framsteg:
”En riktigt kall vinterdag måste en fågel av messtorlek öka nästan 10 procent av sin kroppsvikt i fett för att klara den kommande nattens energiförbränning.”

De är svårt att förstå hur de kan klara av detta…

Vissa försöker sitta stilla så mycket som möjligt, andra söker frenetiskt föda – men ingen vill slösa energi i onödan.

Grönsiskorna och gråsiskorna är små och behöver mycket mat för att hålla värmen.

Grönsiska (hona)

Gråsiska (hona)

Gråsiska (hane – med rosa skimrande bröst)

Fru Domherre…

…och herr Domherre.

Blåmesarna är alltid i farten. De är riktiga överlevare som är vana att klara av kylan!

En koltrasthona vandrar runt och äter gärna frön från backen och allt annat som kan ge energi.

En ung koltrasthane sitter still på en gren och försöker däremellan picka i sig av kokosfett och annat energirikt.

Grönfinken är sällan lika aktiv som de allra minsta fåglarna. De sitter gärna stilla och spar energi mellan varven.

En kaja försöker också få i sig en bit av en talgboll – utan att lyckas särskilt bra!

Ett gråsparvpar solar sig några minuter och söker värmen.

Ekorrarna håller till under fågelmataren i skogen och äter nötter och frön som faller på backen.

*

© Bilder och texter är mina om inget annat anges!
© Ilse-Marie Rautio
Mer bilder på Instagram @ilsemarie1

Annonser

Snöfåglar / Snowbirds

Idag kom äntligen vintern med snö och en gnutta kyla. Fåglarna gjorde sitt bästa för att hålla värmen och få tillräckligt med föda.

/Today winter finally came with snow and some colder temperatures. The birds did their best to keep warm and get enough food./

Gråsparvar är inte alls gråa – se på dessa! En hona 🖕 och en hane 👇. Samma art – så olika!

Ett par kungsfåglar jobbar hårt i skogsdungen. Som vanligt blir bilderna suddiga, men de är fantastiska att följa – så snabba i sitt sökande efter föda.

En koltrasthona burrar upp sig i kylan, självsäker, vacker och bestämd!

Gråsiskorna är små men behöver mycket mat i kylan.

Gråsiske hona 🖕 och hanen 👇 med rödrosa bröst.

En av gråsiskorna är väldigt trött och orörlig. Kanske är den sjuk – men än kan den äta och flyga.

Grönsiskorna är också väldigt små och väldigt snabba.

Blåmesen är också alltid i farten och håller sig framme vid fågelborden. Den här är extra rund o go!

Till och med en tofsmes dyker (för ovanlighetens skull) upp vid matningen. Sedan dyker den snabbt, med huvudet och tofsen före, in i jordnötsbehållaren!

*
© Bilder och texter är mina om inget annat anges!
© Ilse-Marie Rautio
Mer bilder på Instagram @ilsemarie1


%d bloggare gillar detta: